{"id":1200,"date":"2013-08-26T10:47:28","date_gmt":"2013-08-26T09:47:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/?p=1200"},"modified":"2013-07-12T12:29:24","modified_gmt":"2013-07-12T11:29:24","slug":"hur-fungerar-semesterersattning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/privatekonomi\/hur-fungerar-semesterersattning","title":{"rendered":"Hur fungerar semesterers\u00e4ttning?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/okategoriserat\/hur-fungerar-semesterersattning\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1202 alignright\" alt=\"semester\" src=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester-300x199.jpg\" width=\"240\" height=\"159\" srcset=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a>I Sverige har vi flera regleringar kring semester och semesterl\u00f6n. Alla tillsvidareanst\u00e4llda har till exempel r\u00e4tt till fem veckors semester. S\u00e5 har det varit sedan 1978. Denna reglering \u00e4r emellertid bara en miniminiv\u00e5. Det \u00e4r fritt fram att avtala om fler semesterveckor. Under de dagar som r\u00e4knas som semesterdagar, det vill s\u00e4ga d\u00e5 man \u00e4r helt ledig fr\u00e5n arbetet utan att vara sjuk, hemma f\u00f6r v\u00e5rd av sjukt barn, etc. har man \u00e4ven r\u00e4tt till semesterl\u00f6n.<\/p>\n<p>Alla f\u00f6r arbetsgivaren tvingande lagregler \u00e5terfinns i semesterlagen (SFS 1977:480). Genom kollektivavtal kan semesterlagens best\u00e4mmelser kompletteras med f\u00f6r arbetstagaren mer f\u00f6rm\u00e5nliga regler. (L\u00e4nk: <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480\/\">http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480\/<\/a>)<\/p>\n<p><strong>Semesterers\u00e4ttning och semesterl\u00f6n<\/strong><br \/>\nI semesterlagen anv\u00e4nds begreppen semesterers\u00e4ttning och semesterl\u00f6n. Dessa b\u00e5da begrepp anv\u00e4nds normalt som synonymer, men det \u00e4r inte helt korrekt. Semesterers\u00e4ttningen \u00e4r den totala summa pengar som arbetsgivaren s\u00e4tter av varje m\u00e5nad under anst\u00e4llningen. N\u00e4r denna ers\u00e4ttning sedan betalas ut, antingen per semesterdag vid fortsatt anst\u00e4llning eller som en klumpsumma vid en anst\u00e4llnings upph\u00f6rande, talar man i st\u00e4llet om semesterl\u00f6n.<\/p>\n<p>F\u00f6r att ytterligare komplicera saken anv\u00e4nds begreppet semestertill\u00e4gg b\u00e5de i semesterlagens paragrafer och i kollektivavtalen. Till\u00e4gget \u00e4r helt enkelt den del av den f\u00f6rh\u00f6jda l\u00f6nen som utg\u00f6rs av den hopsamlade semesterers\u00e4ttningen.<\/p>\n<p><strong>Som sammanfattning:<\/strong><br \/>\nSemesterers\u00e4ttning \u00e4r den faktiska summa i pengar som arbetsgivaren s\u00e4tter av.<br \/>\nSemesterl\u00f6n \u00e4r den utbetalning av ordinarie l\u00f6n samt semestertill\u00e4gg som arbetstagaren f\u00e5r under semesterdagar.<\/p>\n<p><strong>Semesterl\u00f6n enligt semesterlagen<\/strong><br \/>\nI semesterlagens regler, som anv\u00e4nds om det inte finns n\u00e5got kollektivavtal, finns tv\u00e5 ber\u00e4kningsmodeller f\u00f6r semesterers\u00e4ttningen. Vilken som anv\u00e4nds avg\u00f6rs normalt av hur arbetstagaren avl\u00f6nas (per timme, vecka eller m\u00e5nad).<\/p>\n<p>Sammal\u00f6neregeln inneb\u00e4r att semestertill\u00e4gget ska vara 0,43 procent av m\u00e5nadsl\u00f6nen f\u00f6r varje semesterdag. Till\u00e4gget ska betalas ut i samband med ledigheten, vilket i praktiken inneb\u00e4r att till\u00e4gget syns p\u00e5 l\u00f6nespecifikationen m\u00e5naden efter semesterdagarna. Sammal\u00f6neregeln \u00e4r den som anv\u00e4nds mest eftersom den \u00e4r anpassad f\u00f6r veckoavl\u00f6nade och m\u00e5nadsavl\u00f6nade arbetstagare.<\/p>\n<p>Procentregeln inneb\u00e4r att semesterl\u00f6nen blir 12 procent av vad som har betalats ut i ordinarie l\u00f6n under intj\u00e4nande\u00e5ret (1 april-31 mars). Semesterl\u00f6nen ska betalas ut i samband med ledigheten. Normalt anv\u00e4nds procentregeln enbart f\u00f6r anst\u00e4llda som har timl\u00f6n.<\/p>\n<p><strong>Semesterl\u00f6n enligt kollektivavtal<\/strong><br \/>\nF\u00f6r arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal best\u00e5r semesterl\u00f6nen av den ordinarie l\u00f6nen samt semestertill\u00e4gg. Till\u00e4gget \u00e4r alltid 0,8 procent av m\u00e5nadsl\u00f6nen och det g\u00e4ller f\u00f6r varje semesterdag. Semesterl\u00f6nen med till\u00e4gget ska betalas ut i samband med ledigheten. Normalt inneb\u00e4r det att den n\u00e5got f\u00f6rh\u00f6jda m\u00e5nadsl\u00f6nen kommer m\u00e5naden n\u00e4rmast efter ledigheten.<\/p>\n<p><strong>Underlag f\u00f6r semesterl\u00f6n<\/strong><br \/>\nOavsett vilken ber\u00e4kningsmodell som anv\u00e4nds ska semesterl\u00f6neunderlaget alltid utg\u00f6ras av maximalt fyra faktorer. Det handlar om:<\/p>\n<ul>\n<li>Timl\u00f6n alternativt m\u00e5nadsl\u00f6n dividerat med antalet arbetstimmar per m\u00e5nad<\/li>\n<li>R\u00f6rliga ers\u00e4ttningar (exempelvis \u00f6vertidsers\u00e4ttning och OB-till\u00e4gg)<\/li>\n<li>Dagsinkomst f\u00f6r semesterl\u00f6negrundande fr\u00e5nvaro (exempelvis f\u00f6r\u00e4ldraledighet)<\/li>\n<li>Semesterl\u00f6n f\u00f6r sparade semesterdagar<\/li>\n<\/ul>\n<p>I ber\u00e4kningen av semesterl\u00f6nen l\u00e4ggs f\u00f6rst alla dessa underlag samman. D\u00e4refter divideras totalsumman med antalet arbetade dagar under perioden 1 april-31 mars, det vill s\u00e4ga under det s\u00e5 kallade intj\u00e4nande\u00e5ret.<\/p>\n<p><strong>Hur mycket semester tj\u00e4nar man in per vecka?<\/strong><br \/>\nGrundregeln \u00e4r att man m\u00e5ste ha tj\u00e4nat in semestern f\u00f6r att kunna f\u00e5 l\u00f6n under semesterdagarna.\u00a0 Det \u00e4r ganska enkelt att r\u00e4kna ut antalet semesterdagar. Formeln \u00e4r som f\u00f6ljande:<\/p>\n<ol>\n<li>Ta antalet anst\u00e4llningsdagar under intj\u00e4nande\u00e5ret<\/li>\n<li>Dividera med 365<\/li>\n<li>Multiplicera med antalet semesterdagar enligt anst\u00e4llningsavtalet<\/li>\n<li>Dividera med 52<\/li>\n<\/ol>\n<p>Om anst\u00e4llningen \u00e4r p\u00e5 heltid, antalet semesterdagar \u00e4r 25 och anst\u00e4llningen har p\u00e5g\u00e5tt under hela intj\u00e4nande\u00e5ret blir resultatet det f\u00f6ljande:<br \/>\n365\/365*25\/52 =0.48, det vill s\u00e4ga ungef\u00e4r en halv semesterdag i veckan eller cirka tv\u00e5 dagar i m\u00e5naden.<\/p>\n<p><strong>F\u00f6rskottssemester<\/strong><br \/>\nF\u00f6r att \u00e4ven den som \u00e4r nyanst\u00e4lld och \u00e4nnu inte har hunnit arbeta in semesterdagar f\u00f6r ett helt \u00e5r ska kunna ta semester, finns ofta m\u00f6jligheten att ta ut s\u00e5 kallad f\u00f6rskottssemester. Det \u00e4r upp till varje enskild arbetsgivare (alternativt enligt kollektivavtal) att erbjuda denna m\u00f6jlighet. Vid f\u00f6rskottssemester f\u00e5r man l\u00f6n som vanligt. H\u00e4r \u00e4r inga konstigheter.<\/p>\n<p>Emellertid ska man vara medveten om att varje semesterdag man tar ut i f\u00f6rskott ger upphov till en skuld till arbetsgivaren. Normalt regleras denna skuld automatiskt i takt med att man forts\u00e4tter hos arbetsgivaren och d\u00e5 tj\u00e4nar in motsvarande semesterdagar. Skulle man sluta sin anst\u00e4llning p\u00e5 egen beg\u00e4ran inom fem \u00e5r blir man dock \u00e5terbetalningsskyldig.<\/p>\n<p>F\u00f6r det mesta beh\u00f6ver man dock inte betala skulden kontant n\u00e4r man l\u00e4mnar arbetsplatsen. Arbetsgivaren kan n\u00e4mligen dra av skulden fr\u00e5n innest\u00e5ende semesterers\u00e4ttning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p><a href=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/okategoriserat\/hur-fungerar-semesterersattning\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\" wp-image-1202 alignright\" alt=\"semester\" src=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester-300x199.jpg\" width=\"240\" height=\"159\" srcset=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/semester.jpg 500w\" sizes=\"auto, (max-width: 240px) 100vw, 240px\" \/><\/a>I Sverige har vi flera regleringar kring semester och semesterl\u00f6n. Alla tillsvidareanst\u00e4llda har till exempel r\u00e4tt till fem veckors semester. S\u00e5 har det varit sedan 1978. Denna reglering \u00e4r emellertid bara en miniminiv\u00e5. Det \u00e4r fritt fram att avtala om fler semesterveckor. Under de dagar som r\u00e4knas som semesterdagar, det vill s\u00e4ga d\u00e5 man \u00e4r helt ledig fr\u00e5n arbetet utan att vara sjuk, hemma f\u00f6r v\u00e5rd av sjukt barn, etc. har man \u00e4ven r\u00e4tt till semesterl\u00f6n.<\/p>\n<p>Alla f\u00f6r arbetsgivaren tvingande lagregler \u00e5terfinns i semesterlagen (SFS 1977:480). Genom kollektivavtal kan semesterlagens best\u00e4mmelser kompletteras med f\u00f6r arbetstagaren mer f\u00f6rm\u00e5nliga regler. (L\u00e4nk: <a href=\"http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480\/\">http:\/\/www.riksdagen.se\/sv\/Dokument-Lagar\/Lagar\/Svenskforfattningssamling\/Semesterlag-1977480_sfs-1977-480\/<\/a>)<\/p>\n<p><strong>Semesterers\u00e4ttning och semesterl\u00f6n<\/strong><br \/>\nI semesterlagen anv\u00e4nds  [&#8230;] <a href=\"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/privatekonomi\/hur-fungerar-semesterersattning\"><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_acf_changed":false,"jetpack_post_was_ever_published":false,"_jetpack_newsletter_access":"","_jetpack_dont_email_post_to_subs":false,"_jetpack_newsletter_tier_id":0,"_jetpack_memberships_contains_paywalled_content":false,"_jetpack_memberships_contains_paid_content":false,"footnotes":"","jetpack_publicize_message":"","jetpack_publicize_feature_enabled":true,"jetpack_social_post_already_shared":true,"jetpack_social_options":{"image_generator_settings":{"template":"highway","default_image_id":0,"font":"","enabled":false},"version":2}},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-1200","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-privatekonomi"],"acf":[],"jetpack_publicize_connections":[],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_shortlink":"https:\/\/wp.me\/pJrEn-jm","jetpack_sharing_enabled":true,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1200"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1204,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1200\/revisions\/1204"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.smslantopplista.se\/blogg\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}