Vilka är de säkraste placeringarna?
Med en aktiebörs som känns minst sagt instabil och den stora osäkerheten kring bostadspriserna, är det många som söker säkra placeringar. Visst, det finns många personer som gärna tar lite risk för att få en bättre avkastning, men i osäkra tider är det nog ändå fler som söker efter en bra och trygg parkeringsplats för sina sparmedel. Vilka placeringar kan man då anse vara riktigt säkra? Här får du information om tre trygga hamnar för dina pengar.
Bankernas räntekonton
Att en svensk bank skulle gå i konkurs är i princip otänkbart. Skulle det värsta inträffa finns alltid den statliga insättningsgarantin som ersätter förluster upp till 100 000 euro. Detta gäller även pengar som ligger på konton i nischbanker och andra finansiella institut. Detta betyder att ett räntekonto är en mycket säker placering.
Innan du sätter in pengar på ett räntekonto ska du dock alltid kontrollera att insättningsgarantin gäller för just den banken. Du kan läsa mer om insättningsgarantin och se vilka banker och finansiella institut som är anslutna på Riksgäldens specialsajt om garantin (https://www.riksgalden.se/sv/Insattningsgarantin/Om_Insattningsgarantin/).
Nu är det ju inte direkt så att storbankernas sparräntor på de traditionella räntekontona är särskilt bra. Vad man kan göra då är att binda upp pengarna på lite längre tid, och då få lite högre ränta, eller att undersöka de räntor som erbjuds av nischbankerna och andra finansiella institut. Många av dessa aktörer har nämligen betydligt högre räntor än storbankerna. Binder du dessutom upp pengarna på ett eller flera år kan din avkastning enkelt fördubblas jämfört med om du hade satt in pengarna hos Nordea, SEB eller Swedbank.
Riksgäldens statsskuldväxlar
Staten måste ständigt låna upp pengar för att hålla hjulen snurrande. Staten lånar bland annat av banker och av andra stater, men även av privatpersoner. Genom att köpa statsskuldväxlar eller statsobligationer får du en ränta som ofta överstiger bankernas räntor. Dessutom köper du en finansiell produkt som har en fast ränta under en viss löptid. Det är en trygghet i sig. Nackdelen med att placera pengarna i Riksgälden är att placeringen inte är likvid, det vill säga att du inte kan ta ut pengarna när du vill. Läs mer om Riksgäldens placeringsalternativ på riksgalden.se.
Placera i räntefonder
Att placera sparmedlen i räntefonder är ett annat alternativ om du är ute efter säkra placeringar. En räntefond handlar med räntebärande papper, såsom exempelvis olika staters statsskuldväxlar och statsobligationer.
Räntefonder finns i två varianter: en som fokuserar på räntebärande värdepapper med korta löptider, och en som har en längre placeringshorisont. Korträntefonderna är säkrare än långräntefonderna, men det är en långräntefond du ska välja om du vill ha chans på en något bättre avkastning.
En nackdel med räntefonderna är att fondförvaltaren tar ut en fondavgift för förvaltningen. Ibland kan fondavgiften göra att avkastningen på dina fondandelar blir lägre än om du hade köpt ett antal statsskuldväxlar eller statsobligationer direkt från Riksgälden. En fördel är dock att du kan ta ut dina pengar när du vill. En annan fördel är att du kan lägga dina räntefondsinvesteringar i en kapitalförsäkring och därmed undvika att betala skatt på kapitalvinster.
Man borde skydda åtminstone en del av sitt kapital genom att placera de utanför banksystemet. Bankerna är mycket bräckligare än vad man tror och även om de inte tekniskt går i konkurs så visar ju det veckolånga bankomathaveriet i Storbritannien att det är sunt att ha fysiska, likvida tillgångar.
Köp guld för i alla fall 15% procent av ditt kapital och ha kontroll över dina egna pengar. Jag menar inte pappersguld utan den fysiska varan. Libertysilver.se är ett utmärkt alternativ till bankerna.
När det gäller insättningsgarantin är det viktigt att påpeka att förutsättningarna för att den skall träda in är att banken/finansinstitutet gått i konkurs och skyddar då upp till ett belopp av 100.000 EUR.
Däremot finns inget skydd för kapitalet om en krisande bank eller finansbolag väljer att begära rekonstruktion, enligt den nya lagen om resolution som trädde i kraft den 1 feb. 2016, vilket man givetvis kommer att göra i första hand. Detta är en form av nedskrivning av skulder, alltså de pengar och värdepapper du satt in.
På så sätt blir det bankens fordringsägare (insättare) som får rädda banken och inte staten så som tidigare skett.