Vad innebär riksbankens reporänta?

Riksbankens reporänta, eller styrränta med ett annat namn, är något som ofta diskuteras på nyheterna och i debattprogram. Reporäntan nämns i samband med börsen, bolån och bopriser. När ekonomin går bra ropar investerare på högre ränta, och när ekonomin börjar hacka vill alla plötsligt sänka räntan. Så vad är reporäntan?

I grunden är reporäntan den ränta som bankerna lånar till eller placerar till i Riksbanken. Räntan gäller för lån på sju dagar. Eftersom det handlar om enorma summor pengar som flyttas mellan bankerna och Riksbanken får räntan, det vill säga priset för att låna pengar, en stor påverkan på övriga räntor i samhället.

Reporäntan styr inflationen

Med reporäntan som verktyg kan Riksbanken påverka ekonomin i Sverige. Riksbanken har nämligen uppdraget att upprätthålla ett stabilt penningvärde. Det betyder att det är Riksbanken som ansvarar för att hålla inflationen på rätt nivå.

Hur gör då Riksbanken för att kontrollera inflationen? Jo, genom att justera reporäntan uppåt eller nedåt kan Riksbanken kontrollera penningmängden i samhället. Med en låg ränta blir det billigt att låna. Genom detta ökar penningmängden och inflationen stiger. Höga räntor gör att lånen blir dyrare, vilket leder till att penningmängden minskar och att inflationen sjunker. Den nuvarande reporäntan och inflationen kan du se på riksbanken.se. Här kan du också se en prognos över hur reporäntan förväntas röra sig framöver.

Tre exempel på hur reporäntan påverkar din privatekonomi

Om vi tar tre exempel så blir det lättare att se hur reporäntan kan påverka din privatekonomi. Har du rörliga bolån är reporäntan i allra högsta grad avgörande för hur hög din boendekostnad blir. En hög reporänta leder till höga bolåneräntor och därmed högre boendekostnader. Samtidigt innebär givetvis en låg reporänta att dina bolån blir billigare.

Bostadspriserna påverkas också av reporäntan. Om kostnaden för att låna pengar, det vill säga räntan, är låg, kan man göra större bostadsköp till låga kostnader. Det leder till fler intresserade köpare, som är villiga att delta i budgivning. Bostadspriserna går således upp. Dessutom blir bostadsmarknaden mer lättrörlig eftersom potentiella säljare får uppfattningen att det alltid finns en köpare.

Ett tredje exempel hämtar vi från börsen. Med en låg ränta följer en ökning av penningmängden. Pengar söker alltid avkastning och det är då naturligt att investerare söker sig till börsen för att förränta sitt kapital. Ju mer pengar som omsätts på börsen desto högre stiger börskurserna. Det motsatta gäller om reporäntan är hög. Då går förmodligen ekonomin på högfart och är på väg att gå i taket. Investerarna på börsen vet om detta och förbereder sig på sämre tider genom att parkera pengar i räntebärande investeringar. Pengarna försvinner från börsen, vilket leder till lägre börskurser.