Minusränta – Hur påverkar det mina besparingar, vad kan göras?

Minusränta är detsamma som negativ ränta och innebär raka motsatsen till vanlig ränta. Ränta är normalt något som läggs på en skuld, men när minusränta råder ställs det mesta upp och ned. Till exempel får affärsbankerna som har möjlighet att låna hos riksbanken över dagen i praktiken betalt för att låna.

Som privatperson kommer du aldrig att få betalt för att låna när minusränta råder. Effekten blir i stället att dina möjligheter att få avkastning på räntesparande blir mindre. Du kan till exempel inte räkna med att få någon ränta på lönekontot och du får sällan någon ränta på sparkonton med rörlig ränta, i varje fall inte om du sparar hos någon av de större bankerna.

Om du har besparingar som du vill skydda och samtidigt få lite avkastning på, gäller det att du undersöker andra möjligheter. Nedan går vi igenom något kring högräntekonton samt sparande i räntefonder.

Högräntekonto
Högräntekonto är en populär benämning på räntekonton som ger en avkastning som ligger rejält över den de större affärsbankerna kan erbjuda för motsvarande konton. I dessa dagar med negativa marknadsräntor kan väl snitträntan på högräntekonton inte sägas vara särskilt hög, men någon procent är bättre än ingen procent. Notera att detta gäller hos aktörer med konton som omfattas av den statliga insättningsgarantin. Det finns ett par inlåningsföretag för vilka insättningsgaranti inte gäller. Dessa aktörer kan erbjuda mycket högre räntor än genomsnittet. I händelse av inlåningsföretagets konkurs går emellertid dina besparingar förlorade.

Högräntekonton hittar du hos nischbanker och kreditmarknadsbolag som också bedriver utlåning i form av exempelvis privatlån. Anledningen till att du kan få avkastning på räntekonton hos aktörer inom dessa nischer är att de inte kan låna hos riksbanken och därmed måste attrahera kapital på andra sätt. hoistspar.se är en av dessa som erbjuder hyfsat hög ränta.

De flesta aktörer som erbjuder dig att spara på högräntekonton har såväl rörliga sparkonton som bundna sparkonton. Grundregeln är att du längre tid du binder pengarna, desto högre ränta får du. Innan du sätter in pengar på ett bundet sparkonto, var noga med att det är pengar du verkligen kan avvara under en tid.

Spara i räntefonder i en ISK
Ett annat alternativ för att lyckas uppnå en säker avkastning i tider av mycket låga marknadsräntor är att spara i räntefonder på ett investeringssparkonto (ISK). Räntefonder som handlar med korta räntor och utnyttjar derivat för att både sprida risker och öka avkastningen kan ofta prestera en avkastning som ligger ett par procentenheter över den riskfria räntan. Jämför vi en genomsnittlig kort räntefond med ett högräntekonto med insättningsgaranti kan vi se att räntefonden i de flesta fall är ett bättre alternativ.

Hos Avanza kan du starta en ISK.

Ännu mer förmånligt blir sparandet om du väljer att köpa räntefonder i en ISK. Sparar du i en vanlig värdepappersdepå är du skyldig att betala kapitalvinstskatt på din positiva avkastning (dock endast vid avyttring, men ändå). Sparar du i stället på en ISK betalar du en förmånlig schablonskatt. Eftersom schablonskattens storlek till stor del avgörs av marknadsräntorna kan du i tider av låg ränta räkna med att skatten blir minimal.